Bästa oket hittills

Nu har jag fått till bästa oket hittills, helt stickat på maskin!  Merinoull och mönster i skip.  Modellen är enligt samma princip som de jag visat tidigare i under våren, men denna har minskningar under oket så att formen mer liknar en traditionell handstickad tröja, skillnaden är att denna går att sno ihop i en handvändning!
För övrigt har modellen fortfarande intag i båda sidor på oket, men sömmen som blir där går att få till rätt bra om man är noga med mönsterpassningen (där har jag fortfarande en del att jobba på).

Svart tröja med hål

Svart tröja med ok, enligt den princip jag testat fram nu under våren. För varje tröja har jag ändrat konceptet lite. Denna har förkortade varv under oket för att få till rundningen. Oket är stickat över hela bredden med intagningar överst på ärmen och längs axlarna. Bakstycket är längre bak och rundat nertill, vilket inte gav så tydligt resultat som jag tänkte. Nu ökade jag med förkortade varv (efter resåren), fem nålar i taget, men måste nog köra över typ tre i taget en annan gång för tydligare effekt.
Tröjan har hål över tre maskor på nedre delen (fixade för hand,) på oket är det vanliga små enkla hål med två maskor som flyttas ihop, och längst upp hålränder plus minskad maskspänning för att hålla in upp mot halsen. Avslut med virkad kant där.
Jag är inte helt nöjd med resultatet,  hade tänkt mig en längre och mer löst sittande tröja, men den går att använda så här också. Merinoull och en tråd lin tillsammans, den blandningen tröttnar jag däremot inte på.

Silkespläterad top

Lin på insidan och silke på utsidan;  tekniken kallas platinstickning eller plating och går  ut på att man stickar med två trådar samtidigt. De träs separat i stickmaskinen genom varsin liten trådförare så att de alltid lägger sig prydligt på ut- respektive insidan.

 Kommer osökt att tänka på så kallad silkepläterad trikå, ett vanligt material i den typ av pyjamas jag ofta bar som barn och som jag faktiskt har kvar ett exemplar av, men i dockstorlek. Ett väldigt behagligt material med lite glans i ytan och behagligt fast insida.

För övrigt är den här toppen stickad med några extra varv, typ tjugo extra,  infällda som en kil vid halsringningen, ville få till lite extra fall där. 

Dockpyjamas i silkespläterad bomullstrikå. Minns att min bror hade en i precis den här blå färgen, själv hade jag hade jag en rosa. 

Gröna ögon

Gröna ögon i skip på en väldigt luftig och enkel överdel i lin - två rektanglar som sys ihop i ena kanten, med en öppning mitt på för halsen. 500 varv behövdes till varje rektangel, skipmönster kräver ju extra många varv på höjden (den är förstås stickad i sidled). Stickfasthet ungefär 30 maskor och 58 varv på 10 centimeter. Tänker att man skulle kunna sticka på en liten kort smal ärm i varje sida och kanske ändå låta sidorna förbli öppna?

Liten säck i lin

 Klänning i lin, som typ en liten säck, sval och skön för lilla Hilma i sommar. Återigen har jag använt samma grundmodell som i de tre senaste inläggen, men här gjort modellen lite längre och lätt rundad ballongform nertill. Jag har inte testat att använda resårbädden med lingarn tidigare, men det gick utan problem. Litet mönster med korsade maskor, knappt så det syns, ger den för övrigt slätstickade ytan liv.

Handmanipulerat hålmönster

Oket till den här tröjan är manipulerat för hand och modellen för övrigt stickad enligt samma princip som den i förra och förrförra inlägget. Lite förändring bara; här har jag lagt till fler förkortade varv precis innan jag ökar i sidorna för oket, detta för att få rundare form. 

Mönstret med hål experimenterade jag fram för några år sedan, bilden till vänster och länk till inlägget här.  Har nu gjort en mer lättvindig variant med kortare flyttningar av maskor; då flyttade jag två maskor i taget, två steg i sidled, nu bara en maska ett  steg i taget. Kanske inte lika tjusigt men mindre påfrestande för garnet och lite snabbare att plocka fram. Mellan flyttningarna av maskor är det sex varv, varav fyra helt utan manipulation, så mönstret växer snabbt och det känns inte som jag behöver bemöda mig att försöka få det  automatiskt med hålkort eller elektronik.

Blå tröja med mosaikmönster

 Samma modell som i förra och förrförra inlägget, men här har jag lagt till mönster i skipteknik med två färger; mosaikmönster.
Kanske syns mönsterkonstruktionen tydligare nu. Själv är jag väldigt förtjust i det här enkla sättet att sticka en tröja, man slipper så mycket av trixandet vid halsen och vid överdelen av ärmarna som på de flesta andra modeller. Det känns som jag hinner sticka två tröjor på samma tid som en.
Tröjan är i storlek till en liten människa, stickad på standardmaskin i bomull/cottolin.

Mosaikmönstret kommer från Barbara Walker, mer om det här.

Tröja med ok och spetsmönster

 Tröja med ok och spetsmönster -  ett lyckat experiment med en enkel modell , som jag tycker ändå ser arbetad ut.
 Modellen är i grunden den samma som till barnklänningen i förra inlägget, men här har jag börjat med att sticka ärmar, upp till under ärmhålet där jag tog av med skräpgarn. Sedan fortsatte jag med fram/ bakstycke (de är exakt lika) till i höjd med ärmhålet. Där plockade jag på halva ärmen och ökade  som en kil ut till full bredd (några maskor från ärmen blir över, de fick hänga kvar på skräpgarnet och sys fast mot bålen efteråt). Sedan är oket stickat med spetsmönster o intagningar i sidorna. Kändes lite osäker på om bredden på stickmaskinen skulle räcka, men det var inga problem, drygt 180 nålar behövdes som mest. Upp mot halsen har jag plockat ihop maskorna och stickat på färre nålar med minskad msp.
Jag har stickat på en Brother 860 med hålkort och ett av standardhålkorten för spets och fyra varv med vanliga släden mellan hålvarven. Garnet är en tråd lin och en tråd råsilke ihop.

Enkelhet och utveckling

Under påsk satt jag några dagar i lugn och ro med min gamla hålkortsmaskin, Brother 860,  uppe på släktgården i Nordingrå. Jag hade ytterst sparsmakat med utrustning och garn. Testade några  av de få hålkkort  jag fått med mig, utan att ha någon ide om vart jag var på väg.

Fastnade för ett av korten för spets, körde några extra varv med huvudsläden mellan hålvarven. Trots det tillfälliga lugnet ville jag som vanligt att det skulle gå undan. Bestämde mig för att använda mönstret  i en ny konstruktion som jag har haft i huvudet ett tag - runt ok, eller något som ser ut som ett runt ok men bara har intagningar i sidorna. Under armarna  börjar ökningar  med förkortade varv upp till full bredd. Därefter spets igen och så upp mot halsen lite glesare stickat med bortplockade nålar. Vips en liten klänning och snart en till. 

Nästa variant, i vuxenstorlek, har ärmar också. Om den modellen, som blev särskilt lyckad,  ska jag berätta i nästa inlägg.