Babytröja på tvärs

 
Hösten närmar sig. I fint material; merinoull och silke,  stickar jag små babykoftor på tvärs. Jag använder platinstickning i två färger och byter plats på garnerna vid spetsmönstret. Det är inte första gången jag stickar en liknande, men ändå känns det så när jag återvänder till en metod/beskrivning/mönster som inte använts på  länge. Ja, det räcker att byta garn, så är allt som från början. Det är som att felen måste göras om, jag blir inte nöjd och inser att jag behöver sticka en till. 

Den grå/oblekta blev ok, förutom framkanten med knapphålen som blev för smal. Mer nöjd med kanten på den vinröd/oblekta, men den har istället andra fel. Ett av garnerna har gått av på några ställen.

 Finns det människor som stickar felfritt undrar jag ibland. 

Klassisk kofta till liten och stor

 

Klassisk babykofta  på tvären har jag stickat många av (beskrivning i det här inlägget).

Nu har jag också testat att sticka en i vuxen version och även om resultatet är helt ok så tror jag inte jag gör om det. Alla dessa förkortade varv blir helt enkelt lite jobbiga att hålla koll på när arbetet blir stort och otympligt och varven många. Men kanske lättare i ett annat material är lingarn, som jag använt här. 

Klassiska koftor, en kort och en lång

Två koftor, en kort och en lång. Den korta har spetsmönster på framstyckena och isydd ärm. Den långa har fickor och raglanskärning. Båda är stickade i blandningar av tunna exklusiva garner från det rikliga förrådet jag har; merinoull och tussah silke till båda dessa. Jag har som nyårslöfte att faktiskt sticka av mina finaste garner i stället för som vanligt välja de billigaste enkla som jag helst vill bli av med. Hoppas det kan bli en vana.

Kofta till Sigrid

Kofta till barnbarnet Sigrid. Ytmönstret är designat för att passa tekniken skip, tänkte mig att det skulle se ut som rader med små figurer som sträcker ut händerna mot varandra. Merinoull i senapsgult, mörkgrått och ljust rosalila.  Enkel modell och enkel montering från rätan i maskinen vid axel, hals och knäppkant; en metod som jag alltmer anammar för varför ska det inte få synas hur man har satt ihop delarna?

Kofta med litet tuckmönster

 Jag har sex barnbarn mellan ett och sju år i ålder så nu måste vinterproduktionen igång. Det får bli enkla modeller; här kofta till en 4-åring.  Jag har använt dubbelt ullgarn, därav skiftningen i lilarosa. Modellen har rak isatt ärm. Axelmonteringen har jag gjort direkt i maskinen med rätan utåt så att sammanfogningen syns, snabbast möjliga och ingen nackdel för resultatet tycker jag. Sedan har jag stickat på ärmen uppifrån och ner.
Ytmönstret är i  tuck och lämnar därmed insidan utan långa trådar. Diagram på det ska jag lägga till om intresse finns.

Estrids kofta

Yngsta barnbarnet Estrid fyller ett år och firas med en kofta. Den är stickad i merinoull med två olika ytmönster i tekniken skip på silver Reed 840.

Kofta i rost

 Kofta i rost, spetsstickad i orange med en svart tråd mot undersidan,  i metoden som kallas platinstickning. Kombinationen ger helheten en bränd lite smutsig ton, som jag tycker är tilltalande. Jag har använt två trådar orange (av en i ull, en i bomull) och en svart tråd i lin.
Spetsmönstret som jag hittat på är det sista av de jag beskriver i det här inlägget. Mönstret har jag glesat ut mer och mer uppåt på koftan, helt enkelt genom att öka antalet varv med vanlig släde mellan varven med spets. Knapparna är i keramik, en gång fyndade under en resa till Tjeckien.

Omlottkofta i Tussahsilke

Spräcklig omlottkofta i grönt. Jag har kombinerat en tråd turkos bomull med tussahsilke i en lite udda färgkombination i grönt och gult. Tussahsilket utmärker sig genom att det är  är ojämt spunnet och lämnar små små färgtussar på ytan. Garnet löper lätt i maskinen trots att det är så ojämnt,  rent silke är ju en smidig och följsam fiber.
Koftan är konstruerad i DesignaKnit, lite på en höft i alla fall när det gäller snibbarna som man knyter  bak, eller,  eftersom de inte är så länga, också kan lämnas hängande fram. Koftan är lite bred och baggy, men går att anpassa till olika kroppsform.  Den är tunn och tål att dras ihop lite som här på slanka dottern.

Svart lång kofta med fickor

Den här tunna långa koftan i ull/lin blev lyckad och är användbar.  Eftersom den är svart är det tyvärr hopplöst att fotografera den på ett bra sätt, särskilt nu i höstmörkret. Jag har gjort den ganska lång och  i lätt ballongform, det vill säga lite smalare nertill och så bredare upp till fickorna som jag fällt in i sidsömmarna. Några förkortade varv lade jag också till strax under fickorna för att göra den mera "puffig".  Fickorna är stickade som hängande påsar. Oket är rundfällt och följer den enkla princip jag använt förut,  bland annat i det här inlägget. Spetsmönstret på oket är en förminskad version av granen lace.

Blå ögon, blå kofta

Såklart en blåögd lintott ska ha en blå ullkofta till hösten. Farmor (jag) har stickat den i tuck med stadiga dubbla kanter. Tittar man noga kan man se att det finns en liten kedja precis intill framkanten och halsen. Lätt att få till; man bara gör ett så kallt virkat upplägg innan den aktuella plaggdelen hängs på och kanten stickas. För övrigt en klassisk kofta med rakt isatt ärm och små silverknappar.