Kofta i rost

 Kofta i rost, spetsstickad i orange med en svart tråd mot undersidan,  i metoden som kallas platinstickning. Kombinationen ger helheten en bränd lite smutsig ton, som jag tycker är tilltalande. Jag har använt två trådar orange (av en i ull, en i bomull) och en svart tråd i lin.
Spetsmönstret som jag hittat på är det sista av de jag beskriver i det här inlägget. Mönstret har jag glesat ut mer och mer uppåt på koftan, helt enkelt genom att öka antalet varv med vanlig släde mellan varven med spets. Knapparna är i keramik, en gång fyndade under en resa till Tjeckien.

Lite stickhistoria - barnbarnen visar gammalt och nytt

Idag blir det lite stickhistoria!
Utgår från bilder av barnbarnen - inleder med en bild på Arvid, idag 2 år,  i en av de allra första tröjor jag stickade på maskin när barnen var små det vill säga för över 30 år sedan. Det var då jag insåg att jag inte skulle hinna klä tre småttingar i hemstickat utan hjälp av en maskin. Fick mitt livs bästa present; en Knittax. Tröjan håller fortfarande och sedan dess är jag fast i stickmaskinsträsket och har efter hand kompletterat utrustningen med en och annan maskin till.

En lite yngre Arvid i grå sparkbyxa från 2015 som han ärvt från en kusin. Mer om den modellen här. Till Arvid stickade jag också en variant av samma modell med fötter.

Arvid i i en kofta som han ärvt från storasyster. Mer som den i detta inlägg.

Arvids storebror Vidar har en grå kofta i samma modell. Mer om den här.

Här är Vidar (lite yngre) klädd i en topdown -modell som jag stickat många av. Mer om den här!

Vidar och Arvids syster Sigrid i en välanvänd kofta, som man kan läsa mer om här. Till höger kusin Hilma i retrotröja som jag stickade till hennes mamma i början av 90-talet. Rödvita mössan är också från den tiden.

Liten Sigrid  under filt som beskrivs närmare i det här inlägget.

Och så kommer Algot, på bilden två år,  i en favorittröja från 2016. Här finns mer info om den.

Algot i sin tröja med algoritmer. Den kan man läsa mer om här.

Och en disktrasa;

 Hilma 3 år får visa en oktröja från 2017;

Jag själv med nyfödd Hilma i klassisk babykofta från 2015.

 Algot och Hilma (i kofta med ok stickad våren 2018).....

 och  i varsin mössa från nu i höst!

Och så avslutar jag med Algot (i grön dress i merionull) med lillasyster Estrid, mitt yngsta barnbarn, i nystickad overall från nu i höst.

God Jul och Gott Nytt stickår till er alla!

Hål och åter hål

Många hål är det på den här tröjan och det kräver lite handarbete vid stickmaskinen.  Jag har använt min Brother 970 fört över mönstret från diagrammet så att det stickas automatiskt med hjälp av spetssläde. Eftersom de hål som bildas är över två nålar behövs en liten insats när man hänger upp  garnet från föregående varv på en av de två nålarna så att hålet fylls igen. Sedan är det sex varv innan nästa omgång. När man väl får igång snitsen så går det snabbt och känns lite lagom kontemplativt att stanna och lyfta trådar med jämna mellanrum.

För övrigt; enkel rak modell, två trådar tunt ullgarn och så har jag valt att vända avigsidan ut vid monteringen.

Omlottkofta i Tussahsilke

Spräcklig omlottkofta i grönt. Jag har kombinerat en tråd turkos bomull med tussahsilke i en lite udda färgkombination i grönt och gult. Tussahsilket utmärker sig genom att det är  är ojämt spunnet och lämnar små små färgtussar på ytan. Garnet löper lätt i maskinen trots att det är så ojämnt,  rent silke är ju en smidig och följsam fiber.
Koftan är konstruerad i DesignaKnit, lite på en höft i alla fall när det gäller snibbarna som man knyter  bak, eller,  eftersom de inte är så länga, också kan lämnas hängande fram. Koftan är lite bred och baggy, men går att anpassa till olika kroppsform.  Den är tunn och tål att dras ihop lite som här på slanka dottern.

Svart lång kofta med fickor

Den här tunna långa koftan i ull/lin blev lyckad och är användbar.  Eftersom den är svart är det tyvärr hopplöst att fotografera den på ett bra sätt, särskilt nu i höstmörkret. Jag har gjort den ganska lång och  i lätt ballongform, det vill säga lite smalare nertill och så bredare upp till fickorna som jag fällt in i sidsömmarna. Några förkortade varv lade jag också till strax under fickorna för att göra den mera "puffig".  Fickorna är stickade som hängande påsar. Oket är rundfällt och följer den enkla princip jag använt förut,  bland annat i det här inlägget. Spetsmönstret på oket är en förminskad version av granen lace.

Spetsforskningen fortsätter; symmetriska mönster

Nu återupptar jag "forskningen" om hur spetsmönster konstrueras i DesignaKnit (utan spetsmodul) och stickas på Brother 970.  Tänkte göra ett försök att beskriva en möjlig arbetsgång som jag använt för att testa fram ett/flera användbara spetsmönster. Inspiration till arbetsmetoden har jag hämtat från String Geekery, som låter slumpmässigt valda ord översättas till spetsmönster enligt en intrikat metod. Här länk till en inlägg om "Assymetri or Symmetri".

Min intention är här att skapa ett  symmetriskt mönster där man  kör spetssläden  max 4 varv mellan varven med vanliga släden. För att testa från grunden är det klokt att starta med en liten rapport. Jag valde 4x4 maskor. Sedan jobbade jag vidare så här;

1)  Prickade  i en svart ruta på måfå.

2) Valde  visa två rapporter bredvid varandra i sidled,  redefine för att göra rapporten 4x8 m. Sedan flyttades halva rapporten upp en ruta. 

3) Dubblering av rapporten på höjden, redefine. Dubblering igen, redefine. Förflyttning av översta halvan av mönstret så att det  hamnar motsatt den undre delen.

4)  En ruta mindre mitt i varje rapport vertikalt 

5) Halvering av mönsterrapporten och bort med några onödiga rader.

6) Dubblering av rapporten igen.

Jag tycker det är intressant att man så lätt kan skapa ganska snygga mönster bara genom att  prova sig fram och till viss del låta slumpen styra. 

Förra säsongen skapade jag en handfull "nya" mönster genom att testa mig fram på liknande sätt. Några exempel här;