onsdag 25 oktober 2017

Fine lace på leggings och mössa







 Inställningen F, fine lace eller finspets på Brother´s spetssläde används inte så ofta. Den är värd att testa och uppvärdera, tycker jag. Jämfört med tuck som ger struktur och syns bäst på avigsidan, så får man med fine lace effekten på rätsidan. En annan skillnad är att finspets ger en tät och fast yta istället för luftighet och bredd som man får med tuck. För övrigt ser dessa mönster ut som spetsmönster och kan också stickas med inställningen L som till vanlig spets; då får man de tydligare hålen i stickningen och inte samma täthet i resultatet.
Vinterkläder kan med fördel få vara täta. Här har jag använt ett litet mönster i finspets på en mössa och ett par leggings i barnstorlek. Garnet är merinoull.






torsdag 19 oktober 2017

Spetsmönster i DesignaKnit


Spetsmönstret till höger, hittat här, försöker jag nu återskapa med hjälp av DaK. Jag kämpar envist i programmet utan den spetsmodul som egentligen hör till och som antagligen skulle göra arbetet betydligt lättare.

Spets är nog de mest intrikat uppbyggda mönstren både när man stickar för hand och på maskin. Jag vill ju begripa mig på hur dessa mönster är konstruerade i grunden och hur man gör dem möjliga att sticka någorlunda automatiskt på maskin. Det tror jag är lättast smala vägen; det vill säga genom att titta på mönster, bryta ner dem och bygga upp igen. Målet är att kunna göra egna mönster som är mer än bara enkla hål (så kallad simple lace) för det har jag gjort förut.

Nu har jag en elektronisk Brother att testa mig fram på och det är mycket därför skaffade den - jämfört med Silver Reed har Brother många fördelar när man jobbar med spetsstickning.



Hur gör jag i DaK? Jo, oftast utgår jag från ett nytt tomt "pattern setup" i lämplig storlek. Jag ritar i svarta rutor där jag vill att maskinen ska flytta en maska och i den riktning jag vill att den ska göra det (riktningen är än så länge något jag oftast gissar). Inställningen är vanlig FairIsle och det är också så jag sparar och överför det färdiga mönstret.  Den svarta färgen ska vara inställd så att den väljer ut nålar (lång nål = selects needles). Jag ser också till att lägga in tomma rader där bara huvudsläden ska sticka.

När jag tror att mönstret är klart så överför jag det till maskinen och teststickar. Då brukar det så gott som alltid bli fel och så följer ett antal vändor med justeringar innan mönstret fungerar som det ska. Jag har inte lyckats att få till det här mönstret exakt som förlagan, men det får duga.
Vill någon testa så kommer diagrammet här. Det borde funka på hålkort också eftersom det är 8 maskor brett. Till Silver Reed måste det nog omarbetas lite.




söndag 15 oktober 2017

Mössa och halsduk


Mössa och halsduk i merinoull/lin  till hösten. Nu, efter en dryg månad med Brother 970 är jag hemmastadd med maskinen och kan börja producera annat än provlappar. Jag skaffade en elektronisk Brother mycket för att kunna sticka spets, för här överträffar Brother Silver Reed tycker jag. Den känns säkrare och tryggare på alla sätt, och mer tillåtande när man vill experimentera, både med motsträviga garner och komplicerade mönster. Här har jag dock hållit mig till ett mönster som finns inbyggt i Designaknit. Med sladd från datorn går det som en dans att överföra till 970 och sedan är det bara att köra.

 Handstickad topp på mössan;


#184




lördag 7 oktober 2017

Jacquard-test


Jag fortsätter att lära känna min Brother 970 genom att testa tillbehör och sticktekniker. 
Jacquard på dubbelbädd är särskilt  utmanande och lite farligt, det vill säga det känns som det kan bli ännu fler fel och missöden än vanligt och man ser inte vad som händer förrän det är för sent.
 Trots farhågorna fick jag till en liten halsduk med randig baksida till slut. Jacquard med randig baksida blir tunn och smidig trots att alla nålar på båda bäddarna är i bruk, särskilt om man jämför med den vanligare varianten med birdseye. Tror det är lättare att få till den randiga på Brother än på Silver Reed. 


Baksida med birdseye på provlappen under;