onsdag 26 april 2017

Tröja med ok och spetsmönster


 Tröja med ok och spetsmönster -  ett lyckat experiment med en enkel grundidé, som jag tycker ändå ser arbetad ut.
 Modellen är den samma som till barnklänningen i förra inlägget, men här har jag börjat med att sticka ärmar, upp till under ärmhålet där jag tog av med skräpgarn. Sedan fortsatte jag med fram/ bakstycke (de är exakt lika) till i höjd med ärmhålet. Där plockade jag på halva ärmen och ökade  som en kil ut till full bredd (några maskor från ärmen blir över, de fick hänga kvar på skräpgarnet och sys fast mot bålen efteråt). Sedan är oket stickat med spetsmönster o intagningar i sidorna. Kändes lite osäker på om bredden på stickmaskinen skulle räcka, men det var inga problem, drygt 180 nålar behövdes som mest. Upp mot halsen har jag plockat ihop maskorna och stickat på färre nålar med minskad msp.
Jag har stickat på en Brother 860 med hålkort och ett av standardhålkorten för spets och fyra varv med vanliga släden mellan hålvarven. Garnet är en tråd lin och en tråd råsilke ihop.








onsdag 19 april 2017

Enkelhet och utveckling



Under påsk satt jag några dagar i lugn och ro med min gamla hålkortsmaskin, Brother 860,  uppe på släktgården i Nordingrå. Jag hade ytterst sparsmakat med utrustning och garn. Testade några  av de få hålkkort  jag fått med mig, utan att ha någon ide om vart jag var på väg.


Fastnade för ett av korten för spets, körde några extra varv med huvudsläden mellan hålvarven. Trots det tillfälliga lugnet ville jag som vanligt att det skulle gå undan. Bestämde mig för att använda mönstret  i en ny konstruktion som jag har haft i huvudet ett tag - runt ok, eller något som ser ut som ett runt ok men bara har intagningar i sidorna. Under armarna  börjar ökningar  med förkortade varv upp till full bredd. Därefter spets igen och så upp mot halsen lite glesare stickat med bortplockade nålar. Vips en liten klänning och snart en till. 
Nästa variant, i vuxenstorlek, har ärmar också. Om den modellen, som blev särskilt lyckad,  ska jag berätta i nästa inlägg.















onsdag 12 april 2017

Sommarmössor med mosaikmönster



Nu behöver barnbarnen små lätta mössor i bomull. Lätta att sticka och roliga att prova mönster och färger på.
Jag gillar ju särskilt mosaikmönster, det vill säga skip/tuck  med två färger. En stor inspirationskälla är Barbara Walker och hennes mönsterskatt, som bland annat finns fint samlade i den här boken.


Här har jag hittat massor och har ännu mer som väntar på att bli "översatt" till DesignaKnit. Metoden jag använder har jag beskrivit tidigare, se bland det här inlägget. Det tar mig inte många minuter att föra över ett mönster och göra det färdigt att sticka i tuck eller skip. Ibland ändrar jag lite på de mönster jag plockar från Barbara Walker och ibland, som här, använder jag det rakt av. Eftersom det bara har en överhoppad maska i taget så lämpar det sig lika bra för skip som tuck.



Gröna mössans mönster är en egen variant.
 Själva modellen  är superenkel. Upplägg med  var tredje nål i vila, rakt cirka 20 varv innan alla nålar dras ut i arbetsläge och stickas över. Sedan mönster med färgbyte vartannat varv i sisådär 60 - 90 varv beroende på storlek. Därefter randigt på minskat antal nålar, typ var fjärde bortplockad plus minskad maskstorlek i typ sex varv. Sedan minskat till varannan nål, fyra varv och så avslutar jag med att dra en garnände genom de återstående maskorna samtidigt som jag plockar av dem från nålarna. Sedan är det bara att dra ihop toppen och sy sömmen ner och eventuellt uppviket om man har glömt att hänga upp det efter vägen.




Fler mosaikmönster inspirerade av Barbara Walker, några lite ändrade:




söndag 9 april 2017

Sidledes raglan i randigt







Sidledes raglan enligt samma princip som i förra inlägget, men här har jag gjort den i mindre skala och i randigt. Jag blev nöjd med hur ränderna hamnade vid raglanskärningen. Däremot var det inte en lyckad idé att använda förkortade varv mitt på ärmen när det är färgbyte vartannat varv. Hur jag än funderade så fick jag inte till en snygg lösning där.






 Ovan, den misslyckade randningen mitt på ärmen, som alltså visade sig vara svår att lösa snyggt. Nästa gång ska jag jag göra förkortade varv  så att de hamnar under, när jag stickar den här   modellen med ränder.


Maska av direkt på maskinen? Tja, inte heller särskilt snyggt, men om man ser det välvilligt; det ger tröjan en  inte alltför välgjord och därmed mer handarbetad känsla.
För övrigt är tröjan den lyckad och sitter bra. Jag har använt lin och bomull; två trådar i ljust turkos och två i mörkgrönt.




onsdag 22 mars 2017

Sidledes raglan



I dessa dagar ser man många sidledes stickade tröjor med raglan på olika stickforum.Vi är några stycken som är besatta av att hitta på modeller som är lagom utmanande att sticka, gärna lite nyskapande  och så snygga förstås. Andra vill köpa mönster som någon annan har testat fram.  Själv hör jag till dem som aldrig följer mönster utan prompt  måste  hitta på en egen modell för att vara nöjd.

Så till verket ; barntröjor har jag stickat tidigare i sidled i ett enda stycke, som till exempel denna klassiska babykofta. Med erfarenhet från den modellen och inspirerad av bland annat Susanne Sommerstein, som utvecklat en sidledes stickad modell med raglan, så har jag testat mig fram.

 Först gäller det att bestämma hur tätt intagningarna, som stickas med förkortade varv,  ska komma. Ökar respektive minskar man in en maska vartannat varv blir slutresultatet som en rät vinkel, se  exemplet nedan. Denna metod är också vanligast när man stickar raglan den normala vägen.


Så jag ville testa ett annat sätt, kanske främst för att jagvill undvika ärmar  i 90-graders vinkel ut från bålen. Med förkortade varv som minskar/ökar en nål varje varv så får man en spetsigare vinkel
 och den färdiga ärmen följer armens naturliga form och placering bättre (bilden nedan).
En fördel är att det går dubbelt så fort att ta sig igenom de i längden lite tradiga förkortade varven dessutom.


Jag ville också prova att ytterligare forma ärmen med förkortade varv mitt på i stället för under som är vanligast. Jag lade därför ut hela ärmlängden på en gång och minskade som en kil (förkortade varv  även där), när jag kom till mitten av ärmen. På bilden nedan syns ärmen i vinkel ovanför framstycket som är underst.
Bäst av allt; hela modellen går att sticka i ett stycke, det som ska monteras stickas ihop efter hand på maskinen och inget monteras i efterhand!


Modellen blev bra, men orsakade diverse vedermödor som jag inte ska redovisa i sin helhet. Bland annat lyckades jag sticka nästan tre ärmar..... Efter några dagars avbrott i stickandet hade jag glömt att jag redan stickat två,  konstigt nog är det är inte så lätt att se när allt hänger flerdubbelt på maskinen. Min man fick sig ett gott skratt och tyckte att jag skulle göra den klar med tre ärmar, men det förslagen mottogs inte med någon glad min.


Mitt fram och mitt bak har tröjan ett partier i grått där jag har gjort ett enkelt slumpmässigt mönster med tappade maskor. Modellen är som gjord för att sticka i olika färger i block eller randigt.



Ärmen sätts ihop och maskas av direkt på maskinen och får då en rak fin rand under ärmen. Låter man avigan vara rätsida så syns den knappt.

En liten halskant  har kommit till sedan jag tog bilderna så nu är den inte lika urringad. Sitter riktigt bra och känns användbar! En smalrandig ska jag nog också göra vid tillfälle!





torsdag 9 mars 2017

ARS Amoretto revisited




 Allt detta slöa, vardagliga surfande på sticksidor, det allra mesta virvlar bara förbi men plötsligt stannar man upp. Här fastnade jag; ARS Amoretto knitting code; ett stickmagasin från 1960-talet, eller snarare en manual för en ganska enkel stickmaskin, dock hade den ett intrikat mönstersystem med knappar. Maskinen och mönstersystemet kan jag inte vantarna på, men manualen är nedladdningsbar - det är ju toppen att sådant finns nu för tiden!
Det finns flera trevliga och ovanliga mönster i häftet men mest är det tröjan på omslaget som fångar mig. Någon beskrivning på den finns inte i häftet och inte någon närmare bild  på just det ytmönstret heller. Desto roligare att försöka återskapa!  Såklart det måste vara i skipteknik och  med raglan. Jag väljer att göra  min variant av tröjan i en mer storskalig variant av ytmönstret, men låter det småmönstrade finnas med längst ner på ärmarna. Intagningarna för raglan blir lite glesare när man stickar skip, eftersom de är utslagna på fler varv än vid vanlig slätstickning eller fairisle. Det blir lite mer att hålla räkning på, men där hjälper DesignaKnit till som tur är.



Inte helt perfekt i mönsterpassningen, men en trevlig tröja med bra passform blev det. Lite gott och blandat från garnförrådet fick vara med, lin och bomull och en skvätt ull.