Ibland blir jag så trött på att sticka välplanerat med alla de beräkningar det innebär. Då känns det roligt att sticka rakt ut i det blå. Särskilt i början finns möjlighet att ändra sig, men efter bara några varv infinner sig obönhörligt någon slags ordning, eller ja, kanske snarare en målbild, kan som här vara en metod som upprepas och varieras. Ofta blir det bara fult och konstigt, men ändå med någon liten lyckad del som skulle kunna utvecklas.
Denna gång blev det objekt, oklart vad. Platinstickning, förkortade varv och så runda former som fortsätter i varandra. Kanske kan resultatet hängas på en skjortknapp och bli ett slags smycke. Eller bli början på ett större projekt med ett antal freestylade objekt i samma stil som fogas samman till något större. Infinner sig ork och motivation kan projektet växa,
Toppen med infälld spets fram är stickad i en helt annan modell, men samma typ av ärm visade sig passa bra på den också. Montering för hand mot ärmhålet visade sig även här gå smidigt. Jag har sytt för hand från rätsidan.
Snabb beskrivning:
Lägg upp 40 + 40 maskor med ewrap. Sticka 6 varv. Flytta maskan från nål tre till nål två i varje sida så att ett hål bildas. Se till att nålarna står kvar i arbetsläge och sticka 6 varv igen och upprepa. Fortsätt sticka så, med hål i sidorna vart 6:e varv. Fortsätt till varv 98 (två varv efter sista hålet)
Börja sticka förkortade varv i sidorna genom att minska en nål i varje sida varje varv (genom att sätta en nål i viloläge i båda sidor) Fortsätt så tills 12+12 nålar är kvar i arbetsläge. Öka sedan på samma sätt genom att dra tillbaka en nål i varje sida till arbetsläge varje varv. Fortsätt tills alla nålar är i arbete.
Nu ska andra sidan av mössan stickas 98 v. Efter två varv sticker man en överföringsnål med två hål (two prong tool) genom sista hålet man gjorde innan de förkortade varven började (detta görs från avigsidan av arbetet, dvs den man har mot sig på maskinen) Sedan dras de två maskor som sitter på arbetets yttersta nålar igenom hålet innan de hängs tillbaka på samma plats. Man behöver alltså lyfta av dessa maskor för att kunna dra dem igenom. Det finns en video som beskriver tillvägagångssättet, ska försöka hitta den för att göra det hela mer begripligt.
Efter 98 varv som stickas på samma sätt, genom att montera ihop vart 6:e varv, så är mössan klar att avmaska. Monteringen är redan gjord, så bara trådarna behöver fästas.
Min mössa blev ganska stor. Jag använde ull; en tråd ljusblå merinoull mot rätan och en tråd brun cashwool mot avigan, och har tovat den lätt.
Vuxenvarianten drabbades av förskjutning i mönstret de översta varven innan halsen. Jag sväljer mitt förtret låter det vara kvar, ser inte så totalfel ut ändå.
Den grön/svarta klänningen är stickad på tvären nedtill, med förkortade varv för att få en lätt utställd form. Överdelen, med v-ringning och kant med skipmönster, stickades på sist. Den här klänningen är stickad i merinoull plus en tunn lintråd i både det svarta och det gröna, så den blir varm och bra i vinter när inomhustemperaturen dras ner.
Lilla blomman är ett spetsmönster som passar på mycket. Tror inte att jag är först med att hitta på det, det är såpass enkelt att det säkert redan finns. För mig är det i alla fall nytt och kommer till användning i den här lilla kollektionen inför sommaren. Jag har använt det på en liten babybody, en omlottkofta, en liten, liten topp och en likadan fast i vuxenstorlek. Och en sjal. Alla i lin, några med inblandning med bomull. På följande bild har jag glesat ut mönstret genom att sticka 10 varv slätstickning mot normala 2 mellan varje blomma.
Till den lilla tröjan finns också en byxa, även den stickad på snedden i ett enda stycke, ett experiment som föll ut rätt bra. Någon gång kanske jag försöker mig på ett par i vuxenstorlek. Några små mössor blev det också i farten, alla plagg i samma garnblandning i julrött och gråbrunt.
En erfarenhet jag har är att våghalsiga idéer, förutom att de är extra roliga att sticka, ofta ger goda resultat. Här har jag släppt loss i ett experiment med halva hälar på axlarna. Idéen kom upp när jag diskuterade puffärmar med en kompis. Traditionella puffärmar med många ökade eller minskade maskor på samma varv blir alltför omständigt och krångligt på en stickmaskin. Kan man sticka puffärmar på snedden med förkortade varv? Sagt och gjort. Jag började med en liten test som jag nålade upp på min provdocka i halvformat. I princip stickade jag rakt en bit och sedan själva puffen med förkortade varv, som tre halva hälar på rad. En hel traditionellt stickad häl innebär först minskningar, sedan ökningar. Här jag jag bara stickat minskningar, sedan några varv över hela bredden mellan de halva hälarna. Klart som korvspad. För övrigt är modellen uppbyggd enligt den princip som jag utvecklade i våras, det vill säga fram och bakstycken med förkortade varv som en triangel upptill. Läs mer om modellen här. Axeldelarna, som alltså stickades först, monterades på från rätsidan direkt på fram och bakstycket, som för enkelhetens skull stickades helt lika. Ärmarna som maskades på uppifrån och halskanten i 2x2 resår, stickades på sist.
