Stenkudde

Jag är fortfarande så fascinerad över att kunna överföra bilder till stickmönster. Tack vare min bättre begagnade Siver Reed 840 och Designa Knit 7 ( ännu inte uppdaterad till 8:an) är det möjligt. Stenen som jag har fotograferat ligger på min favoritstrand i Nordingrå, Rotsidan, som är en lång karg klippstrand exponerad rakt ut mot havet. Tänker sy en stenkudde till soffan eller kanske flera.

Färglöst

Nu är hösten som mest färgsprakande men jag håller mig till gråskalan. Kudde eller väska kan det bli, vi får se. Testar mest för att få koll på hur man stickar stora rapporter utan att garnerna trasslar sig och går av, det börjar gå lite bättre faktiskt. Baksidan blir ju som den blir ändå, här har jag tovat ihop stickningen i varmvatten och såpa så att de lösa ändarna har filtat ihop sig.

Färg

Färg är viktigt. Asken med sysilke inköpt på loppis gör mig glad och så säger den något viktigt om färg. Så här ska det se ut liksom.

Soffvärmare

Baksida fixad; stickade ett omönstrat stycke och virkade ihop de båda. Vips försvann den trassliga baksidan. Undrar om det finns någon metod som man kan använda för att tova ihop två stycken? Man måste använda i ren ull då förstås, det har jag inte här. Återstår att testa framöver alltså.

Många hål, många varv.

Första försöket att sticka en enda rapport över hela maskinens bredd. Svettigt värre, många och stora hål att laga blev det, och baksidan ser mer än förfärlig ut, långa trassliga trådar överallt. Måste hitta ett sätt att dölja den, kanske sticka en lika stor del till och sy ihop till baksida? Trots böket är det här lockande att utveckla! Fotot jag har använt är en av döttrarnas bilder från utställningen de hade i veckan. Blev inspirerad att testa att översätta en hel bild till stickat när jag såg Andrew Salomone göra det på Prohetic Knowledge.

I somras fotograferade döttrarna varandra i ladugården i Nordingrå. Gammalt fårstängsel, en soptunna och annat kvarlämnat var rekvisitan. Nu på onsdag visas några av bilderna på Uppsala Konstmuseum.

Äntligen

Nu - ( tusen tack M) - så fungerar min nyinskaffade Silver Reed 840 ihop med datorn som den ska. Lösningen visade sig ligga i att byta till rätt COM-port nummer i datorns enhetshanterare. Jag har längtat efter att kunna sticka mönsterrapporter över hela stickmaskinens bredd, nu är det äntligen möjligt. Lite till att lära sig bara. Designa Knit är inte världens mest användarvänliga program, men jag tragglar på.

Mera tuck

Än en gång får jag låna dottern som tur är. Den här modellen är superenkel, tvåfärgers tuck längs kanten (samma hålkort som till blå/vita modellen), två helt lika raka stycken hopsydda i sidorna och bak där sömmen hamnar mellan axlarna en bit ner på ryggen. Lite svår att beskriva trots att den är så enkel. Idén har jag fått efter att ha sett tröjor i den här modellen lite här och där i affärerna.

Äldsta dottern poserar i det färdiga tuckexperimentet. Eftersom jag hade stickat helt raka stycken krävdes några virkade varv upptill vid axlarna. Båtringningen ger lite 50-tals känsla som färgerna nog också bidrar till. Runt ärmhålen virkade jag också några varv för att hålla in lite. Jodå, den här kunde hon tänka sig att behålla på direkt.

Hålkortet jag har använt ser ut så här:

Tuck tröstar

I somras skaffade jag en nästan ny elektronisk stickmaskin - men till min stora frustration kan jag inte lyckas få den att koppla till datorn. Detta har gjort att just inte stickat alls på länge.
Idag har jag plockat upp gamla Brother och trostar mig med lite tuck. Jag gillar att sticka med två färger så här, det går snabbt och baksidan blir fri från flotteringar- kanske ska den rent av få bli rätsida?