Det här spetsmönstret kom till i ett regnväder. Det var ett extra långt regnväder som varade över flera sommardagar. Jag började, som jag ofta gör, att lite lojt handplocka maskor och improvisera på stickmaskinen. När en rapport tagit form ritar jag ner den på rutat papper. Sedan drar jag igång min gamla dator från 2010 där jag har mitt DesignaKnit8 och så ritar jag in rapporten, innan jag överför till stickmaskinen (Brother 970) och teststickar. Det brukar bli några omgångar test innan mönstret funkar som det ska.
Jag kör fyra varv med huvudsläden mellan spetsvarven i det här mönstret. Detta är en utmaning eftersom två nålar då inte får någon ny maska på sig direkt. Man måste hålla koll och hjälpa till lite ibland när nålarna vill kasta av garnet så att det fastnar i nålgallret. Mycket vikt behövs. Lingarn, som i den oblekta västen, och ullgarn, som i den senapsgula, var ungefär lika bångstyrigt att hantera. Lite utmaning klarar man när regnet öser ner.
Jag valde att avsluta med enklast möjliga kant runt halsen och armarna. Plockade upp på stickmaskinen med avigan mot mig och stickade två varv innan jag maskade av.
