Har haft ett stycke av den här tröjan liggande ett tag, men nu har jag tagit mig samman och stickat klart hela. Den är lite sladdrig i nederkanten, gillar ju att behålla en enkel, oavslutad rå kant och då blir det lätt så. Annars tycker jag att den känns användbar. Har använt min klassiska garnkombination, två tunna garner ihop, en ull plus en lin i varje färg. Ger ett lätt men ändå hyfsat varmt resultat och så håller formen sig.
Vad är det jag stickar - Rudolf med röda mulen? Nej, visserligen passar det i tiden nu före jul men min instpiration den här gången kommer från Muybridge, själva filmkonstens fader. Hans häst i galopp är så fin tycker jag, men i stickat blev den sådär. Särskilt som jag gjorde om det gamla misstaget att köra hela härligheten i tvättmaskin på 40 grader. Nej måste nog sticka om det här, men en sittdyna kan den här hårdtovade provlappen kanske bli! Innan jag stickar om den ska jag rensa bakgrunden också, så att det inte blir så grötigt.
Är ingen vinterbadare men hoppar gärna i så fort det finns möjlighet och temperaturen överstiger 15 grader. Så jag stickade det här badporträttet, med ganska mycket möda, långa trassliga trådar på baksidan. Nu är det sålt till en annan badentusiast, känns bra.
Har ägnat helgen åt att måla vitt och ordna en liten stickhörna på några kvadrat i ett av barnens gamla rum. Stickmaskinen har fått flytta in från hönshuset, där jag håller till på sommarhalvåret. Men inte blir den glad utan trilskas, något jag lagt märke till ofta händer när den lämnas oanvänd en period och dessutom flyttas. Det räcker inte med lite olja, det måste stickas fel och tappas maskor några vändor innan den blir medgörlig igen.
...är en en Missoni-inspirerad halsduk att pigga upp sig med. Mönsterrapporten är den samma som till barntröjan i förra inlägget, men här har jag använt mjukt bomullsgarn i senapsgult och svart. Halsduken riktigt lång så den räcker ett par tre varv runt halsen.
Liten kofta i ull, med bomull på insidan längs kanterna för att minska risken för sticksighet.
Jag har använt två färgväxlande ullgarner i mönstret, vilket gör att till exempel ärmarna ser lite olika ut.
Stanley Cursiter, The Fair Isle Jumper (1923) Edinburgh City Arts Centre. Vilken fin målning, precis mitt i prick mellan konst och kläder, som jag gillar allra bäst. Dessutom ser det stickade högst modernt och bärbart ut. Hittade bilden på målningen här: http://katedaviesdesigns.com/
Vi har det bra vi som har en stickmaskin! Inte behöver vi springa på Lindex och trängas för att ordna lite zickzack till garderoben. Nu har jag själva mönstret klart, ska bara testa det i lite olika färgkombinationer.