Mössa och halsduk

Mössa och halsduk i merinoull/lin  till hösten. Nu, efter en dryg månad med Brother 970 är jag hemmastadd med maskinen och kan börja producera annat än provlappar. Jag skaffade en elektronisk Brother mycket för att kunna sticka spets, för här överträffar Brother Silver Reed tycker jag. Den känns säkrare och tryggare på alla sätt, och mer tillåtande när man vill experimentera, både med motsträviga garner och komplicerade mönster. Här har jag dock hållit mig till ett mönster som finns inbyggt i Designaknit. Med sladd från datorn går det som en dans att överföra till 970 och sedan är det bara att köra.

 Handstickad topp på mössan;

#184

Jacquard-test

Jag fortsätter att lära känna min Brother 970 genom att testa tillbehör och sticktekniker. 

Jacquard på dubbelbädd är särskilt  utmanande och lite farligt, det vill säga det känns som det kan bli ännu fler fel och missöden än vanligt och man ser inte vad som händer förrän det är för sent.

 Trots farhågorna fick jag till en liten halsduk med randig baksida till slut. Jacquard med randig baksida blir tunn och smidig trots att alla nålar på båda bäddarna är i bruk, särskilt om man jämför med den vanligare varianten med birdseye. Tror det är lättare att få till den randiga på Brother än på Silver Reed. 

Baksida med birdseye på provlappen under;

Plating på resårbädden

Jag fortsätter att testa igenom mitt nyförvärv Brother 970. Här; platinstickning på resår- eller dubbelbädd. 

Brother´s garnförare för platinstickning är lättare att använda än SilverReed´s bland annat för att man enkelt kan byta mellan garnerna som ska lägga sig utanpå respektive på baksidan. Bred ribb med rutig  effekt, som på bilden nedan  är därför en relativt enkel match. Lägger man istället till lite "racking" så får man sicksackeffekter som är roliga. Båda dessa metoder finns beskrivna i manualen. 

Av bara farten provade jag också att ställa dubbelbädden på H, låta alla nålar vara i arbete på huvudbädden och lägga till några enstaka extra nålar på resårbädden. Och så racka lite på det (översta bilderna).  Blev också en intressant,  lite tätare effekt som tål att utforskas mera. 

Tuckmönster blir spets på Brother 970

För några veckor sedan blev jag ägare till en Brother 970 med diverse tillbehör. Den hade stått i träda i ett antal år och det tar tid att göra rent och lära känna den. Jag har ju kört Silver Reed 840 de senaste åren och har varit nöjd med den, men jag vet att Brother rasslar trevligare sedan många tidigare år ihop med en hålkorts- Brother.  Jag gillar också Brothers spets och möjligheten att koppla på en KG-släde och det har jag aldrig testat förr. Tänker mig att Brother i stort är en bättre och mer flexibel lekkamrat när man vill experimentera så mycket som jag gör. 

Nu väntar jag på en Brotherlink 5 som ska gå att koppla till DesignaKnit. Det är så gott som uteslutande egna mönster jag vill sticka och det måste gå lätt att överföra från datorn till maskinen annars är 970 inget för mig. Återstår alltså att ta reda på.

Under tiden utforskar jag maskinen. Ibland spjärnar den emot,  som när jag stickar för fort,  då låter den bli att välja ut nålar som den ska. Så det gäller att ta det varligt.

 Lite experiment kan jag förstås inte låta bli.  Efter att ha testat ett antal "riktiga" spetsmönster har jag kört inbyggda mönster avsedda för tuck med invertera-knappen intryckt. Blir ibland riktigt bra. Jag gillar spets som har ganska glest mellan hålen. De här exemplen har max två varv med spetssläden i taget.

Bubblor på oket

Liten kofta med bubblor på oket. Till all lycka är bubblorna förlåtande vid monteringen; sömmen som hamnar på axeln i den här modellen syns knappt.

Garner i merinoull, lite bomull och lite lin; en hipp som happ blandning av naturmaterial är min vanliga melodi. Har aldrig förstått det där med att hålla sig till en enda typ av garn och så vill jag gärna köra med två trådar ihop som en försäkring om ett går av i maskinen. 

Fler bubblor i ännu mer varierande storlek ligger i planeringen, men först behöver jag bråka med mitt nyförvärv, en Brother 970. Den är bättre begagnad och har stått i träda i många år, så det tar sin tid.  Det är första gången jag testa en elektronisk Brother. Förhoppningsvis kan jag koppla den till datorn och köra med DesignaKnit så småningom. Koftan här är stickad på SK 840. 

Kofta med pluppar

Kofta med pluppar (eller vad ska man kalla det?) på oket. Jag har använt samma modell som i mina senaste alster, bål och ok stickas i ett, nedre delen av armarna hängs på och stickas sist (någon gång ska jag ta mig tid att berätta mer utförligt hur jag gör, för detta är en modell som är lättstickad och enkel att variera).

Och det är roligt att sticka pluppar på maskin, jag lovar! Snabbt går det också. Jag stannar maskinen på lämpligt ställe och stickar förkortade varv över fyra maskor i taget, totalt åtta varv extra fram och tillbaka, samtidigt som jag snor garnet runt nålen intill i vändningarna (som man brukar vid förkortade varv där man vill undvika små hål). Sedan fortsätter jag till nästa plupp-ställe och upprepar proceduren. Cirka femton slätstickade varv mellan omgångarna med pluppar.

Resår  med två aviga, två räta runt kanterna. Två trådar merinoull, metallknappar från Kina.

Bubblor i varierande storlek

Hittade det här intressanta mönstret i tuck på en konfektionsstickad tröja ( Anthropologie) och tänkte att det går väl att göra på maskin. Det är ju vanliga "sjömansbubblor" som ändrar storlek, typ. Så här långt har jag kommit i mina försök hittills;

Pläd i islandsull

Stickad pläd i entrådig islandsull, så kallad einband, mosaikstickad i tuck med tre färger. Först blev den lite för kort; då gjorde jag mig besväret att hänga om den på stickmaskinen och köra en bit till....ja, det känns alltid bäst i slutändan om man inte nöjer sig när det går att förbättra resultatet.  

Virkad kant runt om fullbordar det hela.

Sommartopp

 Det blir inte så mycket stickat för mig under de mest intensiva sommarmånaderna. En liten sommartopp är allt hittills. På lantstället har jag en Brother 860 med hålkort och den gillar jag, särskilt när det gäller att sticka spets. Ytmönstret är ett standardkort för spets som jag har förlängt genom att köra fyra varv, mot normala två,  med  huvudsläden mellan spetsvarven. Tycker om när hålen blir glesare och så går det ju dubbelt så fort. Ingen ny modell heller denna gång, bara ytterligare en variant på den favorit jag har testat fram under våren. Lin från Litauen.