Besökte Yttre Hebriderna för några somrar sedan. Där vävs Harris Tweed fortfarande för hand i hemmen och det är oftast män som väver. Vävstolarna finns i två bredder; en äldre smal variant (ovan) och en bredare (nedan) och är i metall. De är helt mekaniska och drivs med benkraft, det vill säga med trampor ungefär som på en cykel. Skytteln och bommen drivs på sinnrikt sätt av kraften från tramporna, men det gäller att hålla koll för rätt som det är går garnet av eller så hänger något annat upp sig. Inte så olikt en stickmaskin i det hänseendet.
En skicklig vävare kan komma upp i bort mot tjugo meter på en dag. Det färdigvävda skickas till tvätt och filtning innan det det hamnar i centrala lagerlokalen i Tarbert (nedan). Höll på att svimma av lycka när jag fick se den - som en stor lada fulladdad med tygpackar. Varje packe försedd med fin handskriven etikett med vävarens namn och beteckning på det speciella mönstret. Det finns ett antal vedertagna mönster, men alla varierar lite utifrån vävarens speciella vävsätt och val av garn. Eller så kan vävaren experimentera lite efter eget huvud, vilket också är ok. Allt säljs ändå till enhetspris.
För övrigt; Yttre Hebriderna är blåsiga men alldeles fantastiska öar - älskade att vara där!!
Tack Kerstin för blogginlägg om Harris Tweed- så att jag får anledning att drömma mig tillbaka igen.
Tack för ditt inlägg! Det var jätteroligt att se bilderna och läsa din text. Vilket ställe! Skulle verkligen vilja åka dit.
SvaraRaderaÅh så kul att få se detta, underbart att du delar med dig, tack!
SvaraRadera