Lilla slingan

Åter en 90-talare som tittar fram ur gömmorna. Stickade den här till någon av barnen då.

 Men nu är det själva är ytmönstret som vill återuppväckas. Den lilla enkla osymmetriska  slingan  tror jag passar bra lite här och där idag också.

Hålkortet som jag använde till tröjan är på villovägar, men i DesignaK är det lätt att återskapa. Tycker det till och med den lite bättre i sin nya version. Bara att använda för den som vill.

 Idén till mönstret,   hämtades (vill jag minnas) ur boken "Tyger" av Uuve Snidare (nedan)

På bilden underst ett keramikfat fyndat på loppis förra helgen- tack vare det kom jag att längta efter att använda mönstret igen.

Förr och nu

Har använt en av dotterns fotografier som hon tagit med ett pinhole objektiv på sin moderna kamera. Pinholeobjektivet  består bara av ett litet hål och har alltså ingen lins som hjälper till att fokusera bilden. Fungerar ungefär som när man tog bilder i fotografins barndom. Resultatet blir fotografier med gammeldags känsla, lite suddiga och prickiga, kanske inte så lämpliga att omsätta i stickat, men varför gå den enkla vägen när man kan krångla till det.
 Innan jag överförde fotot till DesignaKnit bearbetade jag den enligt den här metoden i Photoshop, för att få till gråskalan på liknande sätt som i den tidigare bilden jag stickade.

r

Tyckte att det passar den här bilden att bli fotograferad på dörren till det gamla dasset. 

Förvillande hål

Hål över tre nålar på stickmaskinen  är det runt om oket på den här tröjan (ska beskriva exakt hur jag gör dem någon gång). Konstigt nog ser hålen ut att vara placerade med ganska jämna mellanrum, men faktum är att jag har gjort dem med nästan 20 nålars mellan nertill och så gradvis minskat mellanrummen så det är knappt 10 maskor mellan hålen vid halsringningen. Märklig synvilla! Är det för att det är raglanskärning det blir så?

Jag har stickat den av garnet jag köpte i Istanbul, ett väldigt behagligt garn som måhända är någon slags träfiber eller så är det till och med silke. Fick ingen riktig klarhet i det på plats och det var egentligen alldeles för billigt för att vara äkta vara. Hursomhelst väldigt lättstickat.

Trave

Ena dottern har städat i sin garderob och återlämnar en trave kläder - alster från den tid då jag inte hade börjat blogga. Allt är kört på en Brother 830 eller möjligtvis 860 och det klipptes hålkort från rulle till mönster, trevligt och tryggt. Överst ligger "Ingenting är vad det synes vara" När jag ser den får jag lust att sticka text igen. Minns hur svårt det vara att trycka in den ramsan på 24-maskors rapporten.  Nu med det elektroniska vidundret kan det bli hela noveller nästan. Men vad ska jag skriva?

Fredagsmys

 Fredagar är jag ledig och då gives fri tid som kan nyttjas till  promenader, tidningsläsning och stickning. Veckan har varit intensiv, orkar inte med något stort och digitalt idag, känner mest för att bara sitta och plocka vid stickmaskinen. Så det blir ett experimentet med hål. Finns säkert liknande redan, men nu blir det uppfunnet på nytt. Ska testa att sticka det som en bård på något, eller kanske på en hel yta om jag orkar, brukar vara lite för otålig för stora handmanipulerade hålmönster.

Pinterest

Sista månaderna har gått igång på Pinterest- besök mig gärna där! Det är roligt att kunna samla bilder och intressanta länkar och lägga upp på "anslagstavlor".  Hitta annat som man inte visste att man var intresserad av förrän man ser det går också väldigt lätt. Just nu beroendeframkallande alltså!

Atkinsons dithering

 Nu har jag testat en gammal, men för mig tidigare okänd metod; Atkinssons dithering. Det är en onlinetjänst där gråskalan i ett fotografi, som man laddar upp, på ett ögonblick blir ett intrikat prickmönster. Inte det enda sättet att rastrera (som jag tror är ungefär vad det handlar om). Man kan få till det på liknande sätt i till exempel Photoshop. Vägledning har jag hittat här på Alessandrinas blogg.

Jag är alltså ute efter att få en bild  i stickbart format, det vill säga inte bredare än 200 pixlar (maskor) som stickmaskinen har.
Annars när man bara lägger in ett foto direkt i Designaknit så förvandlar programmet den till stickbar variant med stora enfärgade ytor. Det blir väldigt svårstickat eftersom det blir så långa flotteringar- ni har hört det förut- och trasseltjafs på baksidan. Med den här metoden får man betydligt mindre av det eländet.

Gillar det lite slingriga prickmönstret på nära håll och när man kommer en bit ifrån blir det en mjukhet i gråskalan som är behaglig , mer likt originalbilden helt enkelt.

På bilden yngsta dottern, fotograferad under en skogspromenad förra sommaren. Den färdiga stickningen har jag stärkt med en skvätt trälim utblandat med mycket vatten.

Ganska stor blev den, här på väggen i mitt lilla stickrum.

Mönster!

Periodvis  producerar jag mönster som en galning. Inget av dessa har jag provat än, och jag har många, många fler. Kanske ska lägga upp dom i någon slags mönsterbank?

Nyanländ

 En liten babyflicka har anlänt i bekanskapskretsen. Plockade fram hösten favoritmönster med sicksack och stickade en bomullsfilt till henne. Virkad kant runt om.

Islandsinspirerad

 Lilla barnbarnet ska resa till Island i sommar. Det är klart att han måste kläs i passande tröja så jag har försökt mig på att göra något Islandsinspirerat. Men jag är inte helt nöjd. Ville testa hur det skulle bli med ett raglanstickat ok med mönster. Mönsterpassningen i sömmarna lämnar övrigt att önska, slarvade lite här.......... Men mjuk och skön är den och duger säkert fint under regnstället!